By   7 december, 2014

Om man har begränsade medel, vilket de flesta har, kan det vara frestande att belåna aktier. Vi tänker oss en person som har 30 000 att köpa aktier för, men tycker att det är för lite. Denne går till banken, får ett lån på 70 000, och kan nu köpa aktier för 100 000. Som säkerhet för lånet använder personen de inköpta aktierna.

Banken har nu samtliga aktier (inte bara 70 %) som säkerhet. En första nackdel är att personen inte längre råder över aktierna. Förvisso kan han eller hon fortfarande köpa och sälja, men bara med bankens medgivande.

Den stora faran ligger i om aktierna går ner kraftigt. Om banken tycker att värdet på aktierna börjar gå ner mot samma värde som lånet, så kan banken sälja allt för att säkra sitt lån. För ägaren innebär det i det fallet en förlust av hela eller delar av det egna kapitalet.

Detta agerande från bankerna gäller i och för sig inte enbart då man har aktier som säkerhet, men det blir speciellt tydlig med aktier, eftersom de kan svänga så kraftigt i värde.

Jämför utdelningen med räntekostnaden

Belånade aktier i stabila branscher skulle då kunna vara lösningen, men man måste då hitta aktier som ger mer utdelning än räntekostnaden på lånet, annars går ju affären back i alla fall. Räntekostnaden gör att man frestas att satsa de lånade pengarna på aktier som förväntas ge snabb eller mycket snabb ökning av kursen. Det ligger i sakens natur att sådana aktier också är en större risk.

Belåning av fonder kan göras så samma sätt som ovan, men används sällan. Orsaken är att värdeökningen i fonden sällan kommer upp i samma nivå som räntan på lånet.

Om man avstår från att belåna med aktier som säkerhet kan man vid stora kursfall använda det allmänna rådet ”vid storm, sitt still i båten”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *